Ätstörning & självskada

Förändra under Hypnos

Snällt Snabbt Effektivt

Hjälp med

Approach till ätstörningar

Hypnoanalys

Vad kan ligga bakom? Vad hände i ditt liv när det började? Vilka känslor är inblandade?


En person med anorexia blir inte hypnotiserad till att öka i vikt.

Ej heller bli pressad till något du inte vill innerst inne. Saker du inte vill kommer inte att fastna i alla fall.

Vanlig mat är något du kan komma att vilja ha -frivilligt. Inte tvingad till, men du måste vilja att komma regelbundet till sessionerna.


Mat och vikt kommer knappt att nämnas

Efter det inledande samtalet behöver vi inte prata om vikt och mat -om du inte för det på tal själv.


Fokus på din person

Du är mer än en ätstörning.

Vilka drömmar har du? Vart är du på väg? Hur ska du nå dit?

Hur är din självbild, ditt själv-förtroende och din självkänsla?

Vi skapar inspirerande målbilder som du tror på och förbättrar din självkänsla.


Din inre visdom vägleder

Vi hämtar in information från ditt inre. Den informationen är lätt att tro på eftersom den kommer från dig själv. Här finns många källor till insikt, åtgärder och harmoni. Låter flummigare än det är.


Kombinera inte med annan terapi

Det kan bli motsägelsefullt och det ena sättet kan grusa för det andra.

Approachen här är en aning annorlunda -inte minst pga av avsaknad av "mat- och vikttjat".

Därför bör inte hypnosterapi ske samtidigt som  andra terapier (undantaget möjligtvis grupp-terapi).


Kom frivilligt!

Det är mycket viktigt att personen som kommer hit själv VILL bli bättre.


Dina nära och kära vill dig väl.

De kanske till och med söker hjälp åt dig för att de förstår att du behöver det.

Men det funkar inte om inte du själv vill.


Du måste själv vilja att gå i hypnosterapi och får inte vara tvingad av andra människor. Du gör det här för Din skull även om andra vill dig väl.

 

och


Jag kan inte "terapeuta" någon som inte vill ha terapi.

Photocreds:

<a href="http://www.flickr.com/photos/51418827@N02/5885144675">Health Hummus and Friut Cocktail</a> via <a href="http://photopin.com">photopin</a> <a href="https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/">(license)</a>


photo credit: <a href="http://www.flickr.com/photos/7964019@N04/3246715689">Apfel</a> via <a href="http://photopin.com">photopin</a> <a href="https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/">(license)</a>


Ätstörningar och självskadebeteenden.


Anorexi, bulimi, ortorexi, hetsätning (BED) och UNS.

De flesta känner redan till anorexia och bulimi, men nu finns även nytillskottet Ortorexi som är en fixering på ett överdrivet hälsosamt levnadssätt.


För en person med ätstörning kan terapi vara väldigt ångestskapande eftersom det finns en stark rädsla att tvingas äta vilket medför viktuppgång.


Självskadebeteenden.

Så gott som alla personer med självskadebeteenden har även någon form av ätstörning. Därför finns de med på den här sidan.

Ta kontroll på din förändring

med hypnos

Vila och förändra!

Ätstörningar

När en persons förhållande till mat och ätande blir ett problem klassificeras det som en ätstörning.

Individens fokus riktas till mat, vad man ska äta eller inte äta, och den egna kroppsuppfattningen förändras.


Ätstörningar kan ta sitt uttryck på många olika sätt. Man kan t ex äta och sedan göra sig av med maten genom att kräkas eller förbränna kalorier genom träning. Man är rädd att gå upp i vikt genom att äta fel eller för mycket vilket leder till att man knappt äter något alls.


Ätstörning påverkar alltid kroppens naturliga funktioner negativt, vilket i sin tur påverkar måendet. Relationer till andra människor påverkas och även tankarna om sig själv förändras så att man blir sträng eller dömande mot sig själv.


Anorexia och bulimi

Ätstörningar kan bl a utvecklas till anorexia eller bulimi som du kan läsa mer om längre ner på sidan.


Binge Eating Disorder -BED.

En person med BED har en hetsätningsstörning. Eftersom man inte gör sig av med maten (till skillnad från en bulimiker) går man ofta upp i vikt.


Ortorexi -fixering vid hälsosamt levnadssätt

En ortorexikers dag präglas av överdriven träning och nyttigt ätande.


Vanliga och extremt grundläggande symptom på ortorexi:

  • Besatthet att äta hälsosamt
  • Höga krav på sig själv
  • Starka rutiner för träning och kost
  • Utebliven träning leder till ångest
  • Svårt att gå till restaurang
  • Ljuger om ätstörningen och de mest extrema symptomen


UNS

UNS står för Utan Närmare Specifikation och innebär att man har  ett problematiskt förhållande till sin kropp och mat. En person som fått diagnos UNS kan visa symptom på ortorexi, hetsätning eller en mildare former av anorexi eller bulimi.

Självskadebeteenden.

Självskadebeteende är ett självdestruktivt beteende där man avsiktligt och medvetet skadar sin kropp.

I sin mest extrema form kan känslan av maktlöshet, hopplöshet och ständig ångest leda till självmord. Det gäller vanligtvis personer med sociala problem och som har en lång bakgrund av självskadebeteenden.


Starka känslor under ytan.

Ångest eller de andra mycket starka känslor man bär på lindras precis när man skadar sig, men blir starkare efteråt.

Om man mår dåligt och har stark ångest innebär även en liten stund av befrielse en lättnad även om det sker på bekostnad av ett fysiskt sår och större psykiskt lidande efteråt.


Känslor är starkare än logik.

Det här är mönster som behöver brytas men som kan vara svåra att bryta med logiska resonemang.

Ofta många medvetet eller omedvetet nedtryckta känslor, knutna till någon eller några händelser.

Känslor är starkare än logik. Därför siktar vi mest in oss på att komma tillrätta med känslorna.


Genom hypnoanalys orsaker till de underliggande känslorna detekteras och omstrukturering till sunda beteenden kan ske.


Vanligtvis handlar självskadebeteenden inte om att man vill avsluta livet. Det handlar snarare att kontrollera eller uttrycka starka känslor eller att straffa sig själv av någon anledning.


Att låta en känslomässig, själslig smärta övergå i en fysisk gör livet mer hanterbart (för stunden). Det kan vara en förklaring till att en person skadar sig själv medvetet men varje individ har sin egen förklaring till sitt beteende. Samtidigt finns ofta en önskan att bli sedd och omhändertagen.


Plåstra om sig

Mycket tid och kraft ägnas åt att dölja sår och spår efter skadan, som ofta sker med vassa föremål som glasbitar, rakblad, knivar, saxar. Samtidigt som den egna ångesten kan lindras precis när man skadar sig, så finns en stark skuld- och skamkänsla, känslor av misslyckande och mindervärde inom personen.

När den drabbade plåstrar om sig själv skapas en känsla av trygghet och självständighet.


Mycket av terapin riktas in på att skapa en starkare självbild där man inser sitt eget värde som person.

Mer om anorexi och bulimi.

Anorexia. Anorexia nervosa.

Känner sig tjock men väger för lite.

Personer som utvecklar anorexia är vanligtvis attraktiva, känsliga, lyhörda, tankfulla och trevliga unga kvinnor mellan 12 och 25 år även om åldersspannet kan variera väsentligt. Att äta vanlig mat är ångestskapande och skräcken att gå upp i vikt är central. Tankar kring mat och ätande kretsar hela tiden i huvudet.


Den drabbade är specialist

Man är expert på kalorier, näringsvärden, förbränning och motion. Fokuseringen på att träna bort kalorier kan jämföras med alkoholism eller drogberoende.

Innerst inne vet den drabbade hur sund balans mellan mat – motion – vikt ska vara. Det är värdefull kunskap som blir mer tillgänglig under hypnos.


Tänkbara orsaker till anorexia

  • Trauma eller känslomässig stress under yngre år, t ex. dödsfall i familj eller nära vän, sexuella övergrepp eller skilsmässa.
  • Serotoninhalten i hjärnan.
  • Höga ideal på att vara tunn och smal.
  • Perfektionism. Rädsla att bli förödmjukad eller förlöjligad. Tro att man måste vara perfekt för att bli älskad och duga. En önskan att alltid bli uppfattad som ”duktig och bra”.
  • Ätstörning i familjen. Ca 1/5 av anorektikerna har en släkting med ätstörningar.
  • Bantning eller diet.
  • Prestationsångest - måste prestera bra för att duga


Att äta vanlig mat skapar ångest

Ångest är obehagligt och ibland fruktansvärt. Det vill man inte utsätta sig för. Så att tvinga någon att äta kan förutom att skapa ångest, förstöra både aptit, glädje och självkänsla


Anorexi kan leda till döden.

Det här är en allvarligt sjukdom som obehandlad kan leda till självmord eller till döden genom självsvält och att kroppens organ stänger ner.


Anorexia och bulimi kan överlappa.

Ungefär hälften av dem som har anorexi utvecklar bulimi. Tillstånden kan även överlappa varandra.

Trots sina olikheter finns ett par gemensamma nämnare:

  • Rädslan att bli tjock
  • Längtan efter att minska i vikt


Bulimi. Bulimia nervosa.

Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar flickor och yngre kvinnor i åldern 15–25 år, men som i sällsynta fall även kan drabba pojkar och yngre män. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder, ofta mat och godis och försöker samtidigt gå ned i vikt. Denna konflikt hanteras genom att man på något sätt försöker göra sig av med de kalorier man nyss stoppat i sig.

 

Två typer av Bulimi

  • Med självrensning -regelmässigt framkallad kräkning, missbruk av laxermedel, diuretika och/eller lavemang.
  • Utan självrensning –fasta eller överdriven motion.


Gemensamt är hetsätandet och att man på något sätt gör sig av med kalorierna (till skillnad från en person som "bara hetsäter" men behåller intaget).

Även Bulimi är mycket ångestladdad. Man fastar, bantar och motionerar överdrivet och efter hetsätningsperioder kommer starka  skamkänslor.


Svårt att se om någon har bulimi.

Det är svårt att se att en person har bulimi eftersom han/hon ofta är normalviktig eller endast lätt till måttligt över- eller underviktig.

Däremot kan man spåra beteendeförändringar även om bulimikern är skicklig att dölja sitt beteende för omgivningen, inte minst pga av skamkänslor.

 

Vanligt är att en bulimiker:

  • ·          Svälter stora delar av dagen för att sedan hetsäta. Man slutar inte förrän man är proppmätt. Sedan sker kompensationen
  • ·          Känner skam och skuldkänslor, blir nedstämd och deppig, efter hetsätningsperioderna.
  • ·          Isolerar sig. Vill äta ensam.
  • ·          Döljer sitt beteende väl. Även kräkningarna.
  • ·          Planerar mat och kaloriintag noggrant samt förbränningen av dessa.
  • ·          Känner sig alltid mer överviktig än andra av samma längd och ålder, trots att vikten är mindre eller likadan.
  • ·          Uppfattar ingen annan som överviktig.
  • ·          Kan få hormonella störningar.
  • ·          Får ont i magen och blir förstoppad.
  • ·          Går inte nödvändigtvis ned i vikt.
  • ·          Kan få frätskador på tänderna av kräkningarna.

 

© Copyright 2019 Eva Milton